Jag är bra på att sova. Hade nog kunnat vinna en OS-medalj i sömn om det hade varit en gren. Jag är inte bra på att gå och lägga mig om kvällarna, får säga till mig själv på skarpen några gånger, precis som Pippi Långstrump, men till slut brukar jag ändå hamna i sängen, med huvudet på kudden (i motsats till Pippi som ju sover med fötterna på huvudkudden). Kan annars somna var som, när som och sova i princip hur länge som helst. Bra egenskap när man bilar långt och inte får köra, till exempel. Somnar även på ungefär 5 sekunder, behöver jag ligga och vänta i 3 minuter blir jag rastlös. Att sova är alltså min specialitet.

Just nu sitter jag dock uppe till 3-4 på nätterna och vaknar 7 på morgnarna. Kan inte sova. Det är inte som att jag är pigg, ringarna under ögonen talar ju för sig själva, men det känns som att jag missar dyrbar tid när jag sover. Tid jag inte har. Bara faktumet att jag vaknar upp av mig själv på morgonen tyder ju på att jag inte är helt kolugn om vi säger så. Mycket som snurrar runt uppe i huvudet på mig!