Älska, glömma och förlåta?


De senaste åren har jag insett så mycket när det kommer till människor - angående deras reaktioner, relationer och olikheter. Jag känner mig på något sätt nästan som Buddha ibland och trots att det inte låter särskilt ödmjukt alls är det ändå min egen ödmjukhet - eller i många fall dess sorgliga frånvaro - jag reflekterat över mest. 

Jag är idag mer förstående och mer tålmodig jäntemot andra människors misstag, nu när jag ser mina egna så mycket klarare. Jag önskar att andra såg det jag ser många gånger, då jag tror att det hade kunnat leda till så mycket färre irritationer, men framförallt mer acceptans bland alla oss människor. Det man fått intjatat i alla dessa år, hur alla ser saker utifrån olika perspektiv och synvinklar, ja det har verkligen fått fäste och slagit rot i mig nu. Jag har aldrig tidigare sett det så klart, förstått det så väl. Så självklart.

Jag har förlåtit många människor som jag på ett så långsint vis varit arg eller irriterad på under många år. Jag själv mår bättre av det. Jag kanske inte nödvändigtvis rättfärdigar det dessa människor gjort till fullo, men jag har accepterat att de såg på saker annorlunda än jag, samt att alla måste tillåtas göra fel. Jag hoppas bara att alla kan förlåta, eller åtminstone gå vidare, från alla de gånger jag gjort eller kommer göra fel här i livet. Jag vill passa på att kollektivt be om ursäkt i alla fall. För alla de gånger jag medvetet eller omedvetet sagt eller agerat på ett vis andra funnit felaktigt och/eller sårande. Jag menade nog aldrig att saker skulle bli fel. Jag hoppas att ni inte är många som behöver ta åt er av min ursäkt. 

Insikten om mina egna fel är anledningen till att jag mår bättre och har ett mer rofyllt sinne, hur otroligt det än låter. Många gånger krävs det faktiskt inte alls mycket för att rätta till en situation, hur fel den än känns och hur mycket vi än tycker att det är den andre parten som står för felet. Det går att åtgärda med bara ett stycke ödmjukhet, lite självinsikt samt en dos acceptans. Försök att inte låta det gå för långt, mina vänner! 

Jag förundras över hur mycket mer jag kan tänkas förstå under min livstid. Hur många fler fenomen som kan tänkas klarna för mig, hur många fler insikter jag kommer mognas till. Eller var detta mitt enda uppvaknande? :)


P.S. Alla ni som irriteras över min Buddha-liknelse i början, så som jag skulle göra om jag läste någons blogg - dags att ta tag i det jag adresserat i texten och gå vidare. Jag är inte helig. Jag bara ser något så klart, något jag inte förstod för något ynka år sedan och jag är tom på andra coola personer att finna likhet med. Förlåt mig för detta ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:


RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
Spela poker, casino, bingo m.m online. Massor av bonusar på PokerCasinoBonus