Swish är himla smidigt; jag kan föra över pengar till någon annans konto på 2 sekunder via mobilen. AWESOME. MEN. Vad tusan gör jag när jag vill överföra pengar mellan mina egna konton, från Bank X till Bank Y? Då väntar jag i en bankdag. Vilket just nu skulle vara 3 dagar. WHY? Om nu överföringar kan ske obedelbums, även mellan banker, varför är inte detta då den nya standarden? Suck. 

 

Mer i-landsproblem än såhär får man nog inte. 

 

 

Jag tycker egentligen inte om pizza (förutom pizza hut). 1-2 om året räcker fint. Och då är det också mest gott för sällskapets skull. Men de senaste dagarna har jag bannemig varit sugen på pizza. Och popcorn. Kan ärligt säga att jag aldrig, i hela mitt liv, köpt popcorn om jag inte varit på bio. ALDRIG. Men så går jag och blir sugen på popcorn? WHAT? Godis. Chips. Läsk. Hade slinkit ner alltihop. Varför så junk food-sugen?! Ännu konstigare att varken hamburgare, pommes eller kebab lockar. Konstigaste suget jag varit med om. Och Reese's. Åh, älskade Reese's. Gimme sugah and loads of carbs! (Or better, don't!)

 

Jag är den som sällan är/varit sjuk. Flera år passerade utan att jag hade feber. Jag vet inte om jag därför är sämre än andra på att hantera febern när den väl drabbar mig, men riktigt dålig är jag i alla fall. Detta, tillsammans med smått dålig karaktär och en huvudvärk ifrån helvetet har medfört att jag sovit mer än jag varit vaken de senaste 2 dagarna (eller ja, främst under tisdagen) och pluggat bra mycket mindre än jag borde ha gjort. Så nu sitter jag här, mitt i natten, och försöker ta igen lite plugg eftersom jag ändå inte kan sova (att räkna får hjälper inte...) Material som jag ska tenta av imorgon/idag. Det här är inte uppladdningen jag önskat. Mitt huvud dunkar. Jag fryser, jag svettas (ni vet hur det funkar). This sucks. 

 

(Det är för fan inte ens tillräckligt hög feber för att någon annan än jag själv ska tycka synd om mig. Självömkan är jag dock bra på, lite för bra. ARGH)

 

 

Min rethosta dödar mig. Värst är den på föreläsningar, antagligen eftersom jag omedvetet försöker hålla tillbaka hostan hela tiden? Då får jag plötsligt attacker istället, attacker som inte går att ignorera då jag inte får någon luft och håller på att spy upp mina inälvor. Idag behövde jag rusa ut ur salen flera gånger igen. Det funkar inte. Jag måste vara på föreläsningen! FAAAAAAAN. Läst att mörk choklad ska hjälpa bättre än viss hostmedicin (någonting med att teobromin är tre gånger så effektivt som kodein), så jag tänkte dra inom affären på väg till skolan imorgon förmiddag. Ska bara lyckas somna först... Fan. Jävla skit.

Ursäkta mitt språk. 

 

När man vaknar upp på morgonen och hatar sig själv. När man för varje steg man tar mot skolan säger fan. Fan fan fan fan fan i fin takt. När man börjar böla när man ser tentaresultatet. När man sen belönar sig själv med en cola och mangosorbet, eftersom man ju är så jävla bra. Då har man en sådan dag som jag haft idag. En känslomässigt intensiv dag. Och bara en liten del kan skyllas på PMS. 

 

Det jag nyss var med om kan inte beskrivas på annat sätt än med denna bild:

 

Pissed. Inte nog med att det är fullkomligt omöjligt att vakna en dag då det känns som att vi är på väg mot vintertid igen, att istället för en sol bara se en mörkgrå värld genom fönstret, dessutom ska jag, när jag väl lyckats dra mig ur sängen, självklart mötas av en näsa som rinner likt en öppen kran. Bra morgon. Inte blir det heller bättre av att normeringstabellerna till högskoleprovet fortfarande inte lagts ut, klockan är ju trots allt nästan lunchtid. Suck. 

Sur tjej på bild, speglar endast dagens humör, inte utseende eller ljus. Var glada att ni inte får en mer aktuell bild..

Har varit mycket drama här de senaste dagarna, högskolevalet skulle ju in i måndags och jag kunde verkligen inte bestämma mig mellan två program, i två olika städer. Hade gärna litat på magkänslan, om det inte varit för att den bytt åsikt hela tiden. Till slut skickade jag in mitt val och trodde att jag skulle vakna upp lättad, utan ångest morgonen därefter - det var ju gjort! Men nej. Det kändes inte 100. Och helt plötsligt råkade jag få veta att anmälan hade förlängts med 24h pga tekniska fel. Gör om, gör rätt(are) tänkte jag, och bytte på plats ett och två. Nu är det bara till att invänta besked i juli, angående om man kommit in eller ej, men förhoppningsvis ska det inte vara några problem. Pjuh!

Sega dagar rullar på och just nu väntar jag bara på att en riktigt ordentlig förkylning eller liknande ska bryta ut. Känns som att den är på g. Snuvig som tusan, det spänner runt öronen och det känns som att huvudet är fyllt av en tjock vätska. Så nu får skiten komma fram så jag får chans att besegra den! Hah

Apropå ingenting. Förstår ni hur bruna ben jag hade i somras? Suck. (ja, oredigerad bild. ja, lite deprimerande med tanke på färgen jag har nu. ja, jag saknar sommaren. och new york, där den här bilden togs. oj ja.)

I trosdags skulle jag haft telefontid med läkaren på morgonen, men självklart ringde hon inte. Vår vårdcentral funkar inte riktigt som den ska.. Jaja, senare bar det iväg till Köpenhamn och Copenhagen Business School på öppet hus. Var intressant och vem vet, business och liknande kanske är min grej? Ingen aning. Därefter tog jag tåget in till Malmö igen och gick på en utlandsstudiemässa på Savoy. Fick prata med massa olika högskolor och universitet från bla USA, Australien och Storbritannien. Åh vad jag inte vet vad jag vill. Suck. Fick hem några kilo kataloger i alla fall, alltid något.

I fredags blev jag uppringd av min läkare i alla fall, fick åka förbi vårdcentralen för min remiss och sedan hängde jag runt på sjukhusområdet resten av dagen i princip, både på ögonakuten och öronakuten. Ingen vet ännu varför jag är yr, men några hemskheter har uteslutits, tack och lov. Vi får se vad som händer härnäst.

Idag har jag varit ledig och haft planer på att vara effektiv, men världens yrselattack fick mig att istället ligga död i soffan halva dagen. Yay för mig. 

Dagen har bestått av västa yrseln hittills, i princip hela dagen. Dessutom har jag hunnit med att döma en tävling samt tycka synd om mig själv i soffan. Gjort mycket idag med andra ord! Hah. 

Jag vill iväg just nu. Se platser. Känna den där glädjen när man bara finner sig i nuet någonstans och man knappt kan ta in alla intryck. Ruset. Åh. Där finns så mycket kvar att se, men redan en hel del platser jag vill tillbaka till. Inspirationen och längtan finns, nu är det bara tiden och pengarna som fattas. Baggis! Eller inte. Suck.

Grejen är den att detta händer allt för ofta. Folk ringer oss och säger att vi ringt trots att vi inte gjort det. När vi ibland ber dem läsa upp telefonnumret så är det inte ens vårt nummer, men kopplas ändå till oss. Vi har ju x antal gånger pratat med vår operatör om detta, men inget händer! Nu blir jag ju snart anmäld på köpet, kul!.

(och varför går alla dessa "busringningar" till sura tanter och gubbar som tror att jag är boven? De blir på nåt konstigt sätt inte lika sura när mamma eller pappa svarar att det är operatörens fel-.-)

Ja, jag är på dåligt humör. Tur att jag var söt när jag var liten i alla fall..

Död åt religionsprov.

Död åt sömnbrist.

Död åt tidsbrist.

Död åt ångest.

Inte den omtalade optimiststilen ännu. Den får vänta.

Och jag ä int bitter. Bara lite.

Life sucks and then you die, aight?

Nu ska jag göra något roligare. Typ titta på tv. Hejdå.

Jag har dessutom mitt tredje ryggskott på två år och jotack, känns ju finfint. FML.