Uttrycket att livet skulle vara som en chokladask eftersom man aldrig vet vad man får - jag tror ni alla känner till det - ser jag lite problem med. Jag skulle nämligen sällan ta en chokladpralin ur en ask utan att noggrant titta igenom det lilla häftet som medföljer, ni vet det där med en bild och beskrivning av varje typ av pralin. Jag vill veta vad jag får. Jag vill kunna välja min pralin själv. Mitt liv då, min chokladask? Ja, ni kan inte klandra mig för att jag är en "worrier", när det ju inte är så himla lätt att jämt försöka styra ihop sitt liv till chokladask och sällan kunna ta saker lite som de kommer.

Jag har inte full kontroll över livet och jag hatar det. Det är som en jäkla ask där man tappat bort häftet. Det får mig att knappt vilja välja en pralin över huvudtaget, tänk så tycker jag inte om den? Med den här ständiga rädslan över att saker ska gå fel, eller bara inte bli helt rätt, går jag runt hela tiden. Jag vet att det är fel inställning till livet så länge man inte ens vet vad man vill och vad man har för mål. Men det är bannemig så jag fungerar.