Började jobba 8.45 och hade världens chillaste dag då barnen lekte duktigt själva och sen lekte hos grannen. När de kom hem stank de dock insektssprej, Mason hade lyckats komma åt en flaska och sprejat överallt. Så det var bara till att langa in kidsen i badkaret, men trots all tvål och skrubbning och grejer stank M fortfarande när han var klar. Suck. These kids :D Blev ett jävla liv när Jordan kom hem från skolan dock, en av de värsta jobbdagarna jag haft faktiskt. Helt omöjlig är hon när hon väl bestämt sig för att vara hysterisk och arg. Jag skojar inte. Hon sa även att jag skulle åka hem till Sverige och även om jag vet att hon inte menade det tar det så jävla hårt. Har hört det många gånger från mina gamla värdbarn, men de var 4! Hon är 8 och borde inte bete sig såhär under några omständigheter. Dessutom får hon de här RIKTIGT illa utbrotten jätteofta. Jag fattar att barn blir arga och hysteriska, skriker och gråter, men det går helt enkelt inte att få stopp på denna tjej på något vis. Jag älskar henne, men de dagar när hon får utbrott är de värsta.

Jaja, jag överlevde och till slut var jobbdagen över, då det bara av mot Eagan och Feed My Starving Children. Månadsmötet för oss au pairer var alltså kombinerat med välgörenhet den här månaden och det var faktiskt roligt till råga på allt. Vi förpackade mat i form av ris, sojabönor, torkade grönsaker och torkat chycklingpulver i vakumpåsar. Varje påse rymmer 6 måltider och varje box 36 sådana påsar. Dessa fraktas sedan över hela världen till 67 olika länder. Vi var allt som allt 58 stycken som packade påsar idag (inte bara vår lilla au pairgrupp alltså) och fick sammanlagt ihop tillräckligt med mat för 31 barn i ett helt år. Detta på ungefär en timme. Ganska otroligt faktiskt. Jag gör gärna om det här kan jag säga!

Nu peacar jag dock out, är helt slut i rutan! PUSS