Saknaden gör ont och särskilt nu runt jul längtar man hem mer än nånsin. Saker här känns främmande. Känslorna och traditionerna och allt. Det ska givetvis bli riktigt kul att få uppleva julen här borta och intressant om något det här med Hannukah, något jag aldrig fått vara med om om jag inte varit här. Men många gånger önskar jag ändå att jag var där hemma. En kram, att handla på Coop, att träna på riktigt, att veta att vad man letar efter finns på H&M eller Stadium eller nån annan specifik affär och att äta mamma och pappas mat. Sill och revbensspjäll med äppelmos på julafton, julbak med mamma eller att kunna cykla eller ta bussen till ställen. Jag saknar alla människor och mina kläder, min skosamling och att dansa. Att kunna gå ut på kb och veta att man kommer träffa en massa folk där eller att över huvudtaget kunna beställa in en cider. Att inte känna sig så förbaskat liten och vilsen. En liten lista bara. Mest småsaker.
Det finns väldigt mycket småsaker jag tycker om här också. Men det är inte dem jag tänker på när jag längtar hem.
Jag saknar er. Mer än jag kan tala om. Här försöker jag skicka världens största och mysigaste virtuella bamsekram: BAMSEKRAAAAM! Sådärja. Hoppas ni kände av den, dryga 6000km bort.